Ängslätts Förskola
Ängslätts förskola ska inrymma 142 barn fördelade på 6 avdelningar à 20 barn, samt en uteavdelning med 22 platser. Konceptuellt är idén att tegelvolymen uttrycker sig i ett skal som dras isär för att avslöja en till, mindre volym inuti. Denna mindre volym inrymmer andra funktioner och har ett något annorlunda materialitet. Den skapar samtidigt relief i den avlånga volymen. Byggnaden är i två plan, med en tredje plan under tak.
Förskola uppförs i huvudsak med fasadtegel samt tak av aluminiumplåt och sockel av betong. Materialiteten tar sitt avstamp i omgivningen, där de flesta byggnader är klädda med tegel i fasad. Fönstersättningen är stram och repetitivt, vilket ger en tilltalande enkelhet åt långfasaderna. Den mittersta volymen får en avvikande fönstersättning, med avlånga vertikala fönster som smälter in i plåtfasaden och ”fortsätter” som takfönster. Taket ska upplevas lätt och som en del av förskolans volym. Därför väljs en aluminiumplåt i ljusgrå kulör. Plåten viks ner en bit på fasaden, vilket sammanför byggnadens och takets volymer, samtidigt som det hjälper till att minska byggnadens skala genom att visuellt sänka takfoten. På mittenvolymen dras takplåten ner på hela andra våningens fasad. Den annorlunda materialiteten på mittenvolymen anspelar på konceptet. Entréernas viktiga roll förstärks ytterligare genom att den inre fasadväggen kläs med glaserat tegel i en ljusbeige kulör. Den ljusa glaserade ytan reflekterar ljuset och blir ett blickfång på fasaderna.
Den södra gaveln ger karaktär och lekfullhet till byggnaden. Ett utesov skapas genom att ytterväggar och yttertak, det skyddande skalet, löper vidare ut över balkonger. Detta förstärker konceptet av fasaden och taket som skal som omfamnar, skyddar och varsamt omhändertar verksamheten inuti.
En del av inspirationen för förskolans utformning har hämtats från barnen i en workshop som genomfördes med ett antal barn från den kommande verksamheten. Workshopen genomfördes i enlighet med FN´s konvektion om barns rättigheter och syftet var att få en förståelse för hur förskolebarn upplever sina lärmiljöer samt vad barnen önskar och uppskattar i sina lärmiljöer. Kunskapen utgjorde en grund för hur den invändiga miljön utformades på förskolan.
Ett större omtag gjordes i projekteringen av förfrågningsunderlaget för att minska klimatpåverkan genom att minska mängden betong i byggnadens stomme. Som följd utgick stora delar av de platsgjutna betongbjälklag till förmån för hdf bjälklag samt de flesta av betongytterväggarna gjordes om till utfackningsväggar. En preliminär klimatbudget visar på 227 kg CO2 / m2 BTA. I projektet ska klimatförbättrad betong användas, skrotbaserat stål, enkelbränt tegel med biobränsle samt vissa återbrukade byggnadsmaterial. Tex återbrukas ett 20-tal fönster i fasaderna.
